Jag hittade en spännande kustnära vårbäck som väckte intresse och fantasi. Att titta ner i bäcken var som att se en sällsam varelses inre med massor av olika organliknande former. Jag ägnade en stund åt att ta bilder, fascinerad av det jag såg. Försiktigt förde jag sedan ner handen mot det som såg ut som en hinna och som omslöt formerna. Ingen hinna och inget motstånd, bara sanden och lerans minsta beståndsdel, alltså silt som frigjorde sig och grumlade vattnet. Varför det strömmande bäckvattnet inte lyckades röra om och ta bort formationerna förblir en gåta. Väldigt spännande värld var det i alla fall. En ny typ av Skogslycka! Kläppudden. 250330.